Carpe Diem

Gårdagen blev sådär lyckad som man bara hoppas att överraskningsfester ska bli.
Hela familjen Andersson anlände hem från Paris, i tron om att de skulle fira Egils (pappan i familjen)
60-årsdag med den närmaste familjen.
Istället hade vi tragit ihop ett helg gäng med släkt & vänner som stog & väntade ivrigt bakom huset.
"Men Egil, vad fan har hänt med poolen?" utbrast plötsligt hans mamma & Egil springer förstås ut på baksidan av huset & där står ca 30 personer & klämmer i "Ja må han leva" i den rockigaste vertionen någonsin!
Roger spela loss ordentligt på gitarren & Egil blev så rörd att tårarna började rinna.

Resten av kvällen var perfekt, då det bjöds på diverse tacktal, sånger, skratt & fina presenter.
Jag kommer nog aldrig glömma när Ella skulle läsa upp vad som hände året 1947 & börjar starkt med
"GUSTAV V, elller vadå?? Är det Gustav den femte då??" & strax därefter blev det gapskratt igen då
"David Booove" (David Bowie) gjorde entreé.

Festen varade långt in på småtimmarna, vilket resulterar i att jag är aningen trött idag.
Men det är det värt!

Tack för en kanonkväll Egil, må du ha många stunder som denna!